In conformity with the 1987 survey, the 1997 survey was arranged as a mapping of the citizen's activities and possibilities to influence within the 'small democracy' as well as within the 'big democracy'. The 'small democracy' refer to the citizen's possibilities to influence her/his own living conditions within the framework of a number of important roles, namely the role as: resident; patient (or related to patient); husband/wife; parent of small children; parent of school-children; gainfully employed; student; and unemployed. In comparison with the 1987 survey two new roles were included, the roles as student and as unemployed. The 'big democracy' refer to the possibilities to have an influence on more comprehensive decisions, to influence not only the personal situation but the situation for the whole country. Questions were asked about membership and activity in different organizations, as well as different attempts to influence decisions in questions concerning the whole community. Compared to the 1987 survey, the 1997 survey focuses more on the citizen's ideal of the good citizen, and their picture of their own and other's ability to fulfil these ideals. The 1997 survey also inquires the differences in opinion between the most active citizens and the less engaged. The importance of social networks for the democratic citizenship was also scrutinized. The questionnaire was divided into nine parts: Housing; Health and medical care; Family; Child care; Children's schooling; Work and education; Unemployment; Organizational activities and the community; Community and democracy. The sample is divided into two main parts. The first part consists of 350 married couples and both partners are interviewed. The other part consists of 1 300 persons, both married and unmarried persons. Purpose: Follow-up and make deeper studies of the results from the 1987 Citizen survey
Liksom den tidigare undersökningen var 1997 års undersökning uppbyggd som en kartläggning av medborgarnas aktiviteter och möjligheter att påverka inom den 'lilla demokratin' såväl som inom den 'stora demokratin'. Den 'lilla demokratin' hänsyftar till medborgarens möjligheter att påverka sina egna levnadsvillkor inom ramen för ett antal viktiga roller, nämligen rollerna som: boende; patient (eller släkting till patient); make/maka; småbarnsförälder; skolbarnsförälder, arbetstagare; student; samt arbetslös. Den 'stora demokratin' syftar till möjligheterna att påverka mera omfattande beslut, att inte enbart påverka sin egen situation utan hela landet. Frågor ställdes om medlemskap och aktiviteter i olika organisationer och om olika försök att påverka beslut i frågor som rör hela samhället. I jämförelse med den tidigare medborgarundersökningen fokuserar 1997 års undersökning mera på medborgarens idealbild av den gode samhällsmedborgaren, samt hur man upplevde sin egen och andras möjlighet att uppfylla dessa ideal. I undersökningen studeras även åsiktsskillnaderna mellan de mest aktiva medborgarna och de som är mindre engagerade. Man undersökte även de sociala nätverkens betydelse för det demokratiska medborgarskapet. Frågeformuläret var indelat i nio avsnitt: Bostad; Hälso- och sjukvård; Familj; Barntillsyn; Barnens skolgång; Arbete och utbildning; Arbetslöshet; Föreningsliv och samhälle; Samt Samhälle och demokrati. Urvalet är uppdelat i två huvuddelar. Det första består av 350 gifta par där båda makarna är intervjuade. Andra delen består av 1 300 personer, både gifta och ogifta. Syfte: Följa upp och göra djupstudier av resultaten från 1987 års Medborgarundersökning
Parurvalet innebär att undersökningen i strikt mening inte baserades på ett obundet slumpmässigt urval av hela målpopulationen. De samband som föreligger mellan de båda makarnas svar innebär en statistisk precisionsförlust i jämförelse med ett urval av samma storlek som är helt slumpmässigt. Denna precisionsförlust är emellertid generellt sett liten. Ungefärliga variansskattningar på basis av medelvärden ger vid handen en genomsnittlig precisionsförlust på 6-7 procent.Parurvalet innebär att undersökningen i strikt mening inte baserades på ett obundet slumpmässigt urval av hela målpopulationen. De samband som föreligger mellan de båda makarnas svar innebär en statistisk precisionsförlust i jämförelse med ett urval av samma storlek som är helt slumpmässigt. Denna precisionsförlust är emellertid generellt sett liten. Ungefärliga variansskattningar på basis av medelvärden ger vid handen en genomsnittlig precisionsförlust på 6-7 procent.
Face-to-face interviewFace-to-face interview
Personlig intervjuPersonlig intervju