The Nordic CONREASON project applies a comprehensive and systematic analysis of constitutional reasoning in the supreme courts of the five Nordic countries (Denmark, Finland, Iceland, Norway, and Sweden). The data documents the argumentative practice of the seven Nordic supreme courts in their leading constitutional cases. The project used the methodology of the CONREASON-project (http://real.mtak.hu/36806/1/2015_09_jakab.pdf), which ran between 2011-2016, led by Andras Jakab, Arthur Dyevre and Giulio Itzcovich, adapting it to the Nordic context. The dataset contains data concerning 53 variables, including information on the general characteristics of the cases, types of arguments and key constitutional concepts that appear in the judgments.
Det Nordic CONREASON-projektet tillämpar en omfattande och systematisk analys av konstitutionellt resonemang i de högsta domstolarna i de fem nordiska länderna (Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige). Vår data dokumenterar de sju nordiska högsta domstolarnas argumentationspraxis i deras ledande konstitutionella rättsfall. Projektet använde metoden från CONREASON-projektet (http://real.mtak.hu/36806/1/2015_09_jakab.pdf), som pågick mellan 2011-2016 och leddes av Andras Jakab, Arthur Dyevre och Giulio Itzcovich, och anpassade den till det nordiska sammanhanget. Datasetet innehåller uppgifter om 53 variabler, inklusive information om målens allmänna egenskaper, typer av argument och viktiga konstitutionella begrepp som förekommer i domarna.
The project participants analyse the 40 leading judgments of each of the 7 Nordic supreme courts. We limited the number of analysed judgments in order to be able to require the project participants to deliver an in-depth quantitative and qualitative analysis of the judgments. The project participants have been instructed to use the ‘expert method’ for the selection of leading cases, a method often applied in social sciences. By leading cases we mean the ‘canon of cases’ that they consider to be the ‘most well-known’ or ‘most important’ within the legal (scholarly and/or judicial) community. Thus, the project participants are supposed to guess about the general (mainstream) scholarly opinion on the list of 40 leading judgments. Possible proxies for the selection are: (1) cases that are typically included in a textbook on domestic constitutional law, (2) cases that are frequently cited in scholarly literature, and (3) cases that are often relied upon as precedents by the analysed court itself. None of these three proxies is, however, decisive in itself. The selection shall take into careful consideration a combination of all three factors. There is no time frame, so as a rule even very old cases may be included in the list, if they are still considered to be relevant and influential today. We assume that a relative consensus usually exists as to what decisions constitute leading judgments. To enhance the list’s accuracy, each project participant was also required to designate five constitutional law scholars of their own jurisdiction to review her choice of cases. The texts of the judgment were retrieved from official domestic databases of case-law. They have not been downloaded or stored by the project participants.
Projektdeltagarna analyserar de 40 ledande domarna från var och en av de 7 nordiska högsta domstolarna. Vi begränsade antalet analyserade domar för att göra det möjligt för projektdeltagarna att leverera en djupgående kvantitativ och kvalitativ analys av domarna. Projektdeltagarna har fått instruktioner om att använda "expertmetoden" för urvalet av ledande rättsfall, en metod som ofta tillämpas inom samhällsvetenskapen. Med ledande fall menar vi den "canon of cases" som de anser vara de "mest välkända" eller "viktigaste" inom det juridiska samhället (vetenskapligt och/eller rättsligt). Projektdeltagarna förväntas alltså bedöma den allmänna akademiska uppfattningen om listan med 40 ledande domar. Möjliga alternativ för urvalet inkluderar: (1) mål som vanligtvis ingår i läroböcker om nationell konstitutionell rätt, (2) mål som ofta citeras i vetenskaplig litteratur, och (3) mål som ofta åberopas som prejudikat av den analyserade domstolen själv. Ingen av dessa tre alternativ är dock avgörande i sig. Vid urvalet ska en kombination av alla tre faktorerna noga övervägas. Det finns ingen fastställd tidsram, så i regel kan även mycket gamla fall inkluderas i listan om de fortfarande anses vara relevanta och inflytelserika idag. Vi förutsätter att det vanligtvis råder relativt samförstånd om vilka domar som betraktas som ledande. För att förbättra listans noggrannhet blev varje projektdeltagare även ombedd att utse fem konstitutionsrättsliga experter inom sin egen jurisdiktion som skulle granska hennes urval av fall. Domstexterna har hämtats från officiella inhemska databaser över rättspraxis. De har inte laddats ned eller lagrats av projektdeltagarna.
Non-probability: Purposive
Icke-sannolikhetsurval: syftesurval
Non-probability
Icke-sannolikhetsurval
Each project participant encoded information on a number of characteristics (53 variables in total), repeating this for every case in her set of cases. The coding was done in an Excel sheet, which were then object of aggregate analysis by a statistician.
Varje projektdeltagare kodade information om ett antal egenskaper (totalt 53 variabler) och upprepade processen för varje fall i sin falluppsättning. Kodningen utfördes i ett Excel-ark, som därefter genomgick en samlad analys av en statistiker.
Content coding
Kodning av innehåll
